Den osynliga gästen i jästanken
Doften av färsk malt blandar sig med det mjuka bubblet från jästanken. Ljuset är dämpad, temperaturen jämn och sval – perfekta förhållanden för att brygga det där bärnstensklara ale som ska serveras vid nästa provkväll. Men medan du står där och noterar PH-värden och jästemperatur, finns det en annan gäst i källaren. En som du varken ser, luktar eller hör. Radongasen smyger sig in genom sprickor i betongen, ansamlas i de lugna luftskikten nära golvet och blandas sakta med bryggeriets atmosfär.
För dig som bryggare – oavsett om du experimenterar hemma i källaren eller driver ett mikrobryggeri med anställd personal – är det avgörande att förstå radongasen och hur du enkelt mäter den. Den här artikeln ger dig en konkret steg-för-steg-guide till hur du genomför en säker och tillförlitlig radonmätning utan att störa produktionen. Det handlar om trygghet för både dig själv, din personal och de gäster som kommer för att uppleva din skapelse. Med rätt kunskap blir mätningen en självklar del av bryggmiljön, inte ett hinder.
Varför just bryggerier är en riskzon för radon
Radongas bildas när radium i berggrunden och jorden sönderfaller naturligt. Det är en radioaktiv, färglös och luktfri gas som söker sig uppåt genom markens porer och sprickor. Världshälsoorganisationen WHO beskriver hur radon utomhus är harmlöst på grund av spädningen i luften, men när gasen väl trängt in i en byggnad kan koncentrationen bli betydligt högre – allt från 10 Bq/m³ upp till över 10 000 Bq/m³ i extrema fall. I en bryggkällare kombineras flera riskfaktorer på ett ogynnsamt sätt: du har direktkontakt med marken, ofta dålig luftomsättning och i många fall begränsad ventilation under delar av bryggprocessen.
Bryggerier ligger ofta i källarplan eller äldre byggnader med utrymmen som ursprungligen inte var utformade för kontinuerlig vistelse. Det gör dem särskilt känsliga för radonintrång. Gasen söker sig in genom minsta spricka i golv och väggar, och när ventilationen inte är tillräcklig stannar radon kvar i rummet. Dessutom kan koldioxiden som bildas vid jäsningen påverka lufttrycksförhållandena i lokalen. När stor mängd CO₂ genereras under aktiv jäsning kan det skapa tryckskillnader som drar in mer luft från marken – och med den följer radon. Det här är en aspekt som många bryggare inte tänker på, men som gör bryggmiljön till en unik riskzon.
Hälsorisken med radon är allvarlig men underskattad. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer, och Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige orsakas av radon i bostäder. Risken ökar linjärt med radonhalten – ungefär 16 procent per 100 Bq/m³ – och för rökare är risken ännu större. Det är inte korta besök i bryggkällaren som utgör problemet, utan den sammanlagda tiden över månader och år. Därför är det extra viktigt att tänka på arbetsmiljön för dig och eventuell personal som vistas där regelbundet. Det här är också skälet till att det är viktigt att undvika vanliga misstag när du brygger i källaren – både vad gäller bryggprocessen och den omgivande miljön.
Viktiga riskfaktorer i en bryggerimiljö inkluderar:
- Källarläge med direktkontakt mot mark och berggrund
- Begränsad luftomsättning under delar av dygnet när produktionen står still
- Äldre byggnader med sprickor och otätade golvpassager
- Koldioxidbildning vid jäsning som påverkar lufttryck och flöden
- Långa vistelser för personal under bryggdagar och lagring
När är det dags att mäta? Din checklista som bryggare
För att veta om radon är ett problem i ditt bryggeri behöver du mäta – det finns ingen annan väg. Men när ska du göra det? Det finns några tydliga triggers som bör få dig att agera. Inför öppningen av ett nytt mikrobryggeri eller en serveringslokal är en radonmätning ett måste, både för att säkerställa arbetsmiljön och för att uppfylla dina skyldigheter som arbetsgivare. Detsamma gäller efter en ombyggnation där ventilationssystem har ändrats eller källargolv har grävts upp. Även vid köp av en ny fastighet bör du alltid mäta innan du startar bryggeriverksamhet, eftersom radonhalten kan variera kraftigt mellan byggnader även i samma område.
En annan viktig triggerpunkt är återkommande kontroller. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att mätningar på arbetsplatser upprepas var tionde år eller efter större renoveringar. För dig som hobbybryggare i hemmet är du själv ansvarig för att mäta och åtgärda, medan ansvaret för ett mikrobryggeri ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar över radon på arbetsplatser, och enligt SSMFS 2018:10 måste arbetsgivaren se till att personalen inte exponeras för radonhalter över hygieniskt gränsvärde. När du har identifierat att det är dags att agera är nästa steg att beställa en professionell radonmätning genom ett ackrediterat laboratorium för att få ett tillförlitligt underlag för dina beslut.
Här är din checklista över när en radonmätning bör genomföras:
- Inför öppning av nytt bryggeri eller servering med bryggeriverksamhet
- Efter ombyggnation eller renovering av källarlokaler
- Vid ändringar i ventilationssystem eller dragning av nya rör
- Vid köp eller uthyrning av ny fastighet för bryggeriändamål
- Som återkommande kontroll var tionde år
- Om personal eller du själv upplever hälsosymptom utan tydlig orsak
- Om området har känd förekomst av radon i berggrunden eller byggnader med blåbetong
Välj rätt mätmetod för ditt bryggeri
Det finns flera sätt att mäta radon, och valet av metod beror på vad du vill uppnå. De två vanligaste typerna är långtidsmätning och korttidsmätning, och de har olika styrkor beroende på om du söker en detaljerad årsöversikt eller en snabb indikation. En långtidsmätning pågår i minst två månader, helst under eldningssäsongen mellan 1 oktober och 30 april, och ger ett tillförlitligt årsmedelvärde som myndigheterna accepterar som beslutsunderlag. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens riktlinjer är detta den enda metod som kan ligga till grund för långsiktiga beslut om åtgärder.
Korttidsmätningar tar mellan två och fyra dagar och kan ge en snabb överblick, men de fångar inte radonets naturliga variationer över året. De kan vara användbara som komplement – till exempel för att utvärdera om en nyinstallerad ventilationsförbättring har haft avsedd effekt – men de duger inte som enda underlag för att avgöra om åtgärder behövs. En annan metod som kan vara aktuell i vissa fall är gammamätning, som används för att identifiera om radonet kommer från byggnadsmaterial som blåbetong. Om din brygglokal ligger i en byggnad uppförd mellan 1920- och 1970-talen med lättbetong kan detta vara relevant att utreda.
Här är en jämförelse mellan de två huvudsakliga mätmetoderna:
| Metod | Längd | Användning i bryggeri | Tillförlitlighet | Kostnad |
|---|---|---|---|---|
| Långtidsmätning | Minst 60 dagar (okt–apr) | Ger årsmedelvärde, beslutsunderlag för åtgärder | Hög – fångar säsongsvariationer | Modest – ofta 300–600 kr per dosa |
| Korttidsmätning | 2–4 dagar | Snabb kontroll efter åtgärd eller som preliminär indikation | Låg – fångar inte årsvariation | Låg – men kräver ofta fler mätningar |
| Gammamätning | Enstaka mättillfälle | Identifiera radon från byggnadsmaterial (blåbetong) | Specifik för materialradon | Varierar beroende på omfattning |
Så placerar du dosorna i bryggeriet steg för steg
Nu är det dags att gå från teori till praktik. Att genomföra en radonmätning är enklare än många tror, och med rätt förberedelser påverkar den inte produktionen. Här följer en konkret steg-för-steg-guide som tar dig igenom hela processen, från beställning till resultat.
Steg 1: Beställ ackrediterade mätdosor. Kontakta ett laboratorium som är ackrediterat av Swedac för radonmätning. Du får hem små dosor – oftast spårfilmsdosor som kallas alfaspårsdetektor – tillsammans med tydliga instruktioner. Räkna med att behöva en dosa per rum där personal vistas regelbundet eller där bryggprocessen pågår. Det innebär vanligtvis en dosa i själva bryggrummet, en i lagerutrymmet för malt och färdig öl, och om du har en pub eller servering kopplad till bryggeriet, även en dosa där gäster vistas.
Steg 2: Placera dosorna korrekt i lokalen. Detta är avgörande för att få tillförlitliga resultat. Placera dosan på en stabil plats cirka en meter över golvet, gärna på en hylla eller fastsatt på en vägg. Undvik att sätta den direkt i drag från ventilationsöppningar, fönster eller dörrar, eftersom det kan ge för låga värden. Undvik också platser nära värmekällor som bryggkittel eller jästank under aktiv värmeproduktion, eftersom extrema temperaturer kan påverka detektorn. Tänk på att välja en plats där dosan inte riskerar att bli störd av personal eller utrustning under mätperioden. Om du har flera rum ska varje dosa placeras i det rum där mätningen avses pågå – flytta inte runt dem.
Steg 3: Dokumentera och påbörja mätningen. Anteckna exakt var och när varje dosa placerades ut. Det underlättar både för dig och laboratoriet när resultaten ska tolkas senare. Mätningen bör pågå i minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april för att ge ett korrekt årsmedelvärde. Under denna tid ska du fortsätta driva bryggeriet som vanligt – inga onormala förändringar i ventilation eller drift. En vanlig oro är hur mätningen påverkar produktionen, men med god planering är det enkelt att hålla driften igång under mätperioden utan att kompromissa med varken ölets kvalitet eller mätresultaten.
Steg 4: Avsluta mätningen och skicka tillbaka dosorna. När mätperioden är slut tar du ner dosorna enligt instruktionerna och skickar dem i den förbetalde returkuvert som medföljde. Laboratoriet analyserar dosorna och skickar dig en rapport, vanligtvis inom ett par veckor. Rapporten visar radonhalten i Bq/m³ (becquerel per kubikmeter) för varje mätplats och jämför resultatet mot referensvärdet på 200 Bq/m³. Du får också rekommendationer om nästa steg beroende på resultatet.
Hitta vägen till en tryggare bryggmiljö
När radonrapporten landar i din inkorg är det dags att tolka resultaten och agera. I Sverige är referensvärdet 200 Bq/m³ för både bostäder och arbetsplatser, vilket innebär att om mätningen visar lägre värden än detta kan du andas ut – ingen akut åtgärd behövs. Ligger värdet mellan 200 och 400 Bq/m³ bör du planera för åtgärder inom överskådlig tid, särskilt om det rör sig om en arbetsplats där personal vistas regelbundet. Vid värden över 400 Bq/m³ krävs snabba insatser, och som arbetsgivare har du ansvar att anmäla situationen till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt gällande föreskrifter.
Om radonhalten är förhöjd är nästa steg att kontakta en certifierad radonkonsult som kan göra en mer detaljerad utredning av varifrån radonet kommer. Kommer det från marken under byggnaden, från byggnadsmaterial eller möjligen från grundvattnet? Beroende på källan varierar lösningarna. En radonkonsult kan också hjälpa dig att välja rätt åtgärder och utföra kontrollmätningar efter att åtgärderna är genomförda för att säkerställa att radonhalten verkligen har sjunkit.
Vanliga åtgärder för att sänka radonhalten i ett bryggeri inkluderar:
- Täta sprickor och otätheter i golv, väggar och rörgenomföringar med radonsäker fog
- Förbättra ventilationen genom att installera eller uppgradera befintligt luftbehandlingssystem
- Installera radonsug under källargolvet för att skapa ett undertryck som hindrar radonet från att tränga in
- Om radon kommer från byggnadsmaterial: öka luftomsättningen eller täta väggar med radonfolie
- Om radon kommer från brunnsvatten: installera en radonavskiljare som luftar vattnet innan det används i produktionen
En radonmätning är inte ett hinder för din bryggeriverksamhet – tvärtom är det ett verktyg för att skapa en trygg och hälsosam miljö. För dig som älskar att skapa hantverksöl, från det första kornets maltning till den sista klunken i glaset, är arbetsmiljön och gästernas säkerhet en del av kvaliteten. Genom att följa stegen i den här guiden kan du enkelt säkerställa att bryggkällaren är fri från osynliga risker, så att fokus kan ligga där det hör hemma – på smaken, på gemenskapen och på stoltheten i varje bryggd. När du sedan bjuder in till provning vet du att miljön är trygg för alla som samlas runt tappen.